Favorirsering av vår egen art!

Igår satt jag och disskuterade djurrätt med syrrornas sambosar. Grundfrågan var varför man skiljer djur och människor åt, varför det finns en järnbarriär mellan omänskliga och mänskliga djur. Om man i en viss situation (orealistiskt) står med ett människobarn i ena handen och ett omänskligt djur i den andra och situationen ter sig så att du måste döda en av dem, vem skulle du välja?
De allra flesta anser det vara helt självklart att välja människobarnet. Varför? För att det tillhör homo sapiens - vår egen art, och vår art anses överlägsen. Vi skulle alltså skydda människobarnet, för att det står oss närmast. Men, förutsätt nu att du känner det omänskliga djuret - det kanske är en kär familjemedlem som en hund -, men du har aldrig tidigare träffat det skrikande barnet, väljer du då fortfarande att döda djuret?
Min ena syster, som har två katter hon älskar, svarade ja - barnet får leva.
Syrrans sambos syster, som har en hund, svarade nej - barnet får dö.
Vem har rätt?

Vi förutsätter först att min syster har rätt - man dödar djuret. Varför? För att barnet har ett större egenvärde än djuret, just eftersom barnet är en människa. Att vara människa innebär högre intelligens och man innehar förmågan att tänka abstrakt i mer utsträckning än andra djur. Kärleken till djuret spelar ingen roll eftersom människobarnet har ett mycket större värde.

Sen förutsätter vi att syrrans sambos syster har rätt - man dödar människan. På grund av att du helt enkelt känner och har en relation till djuret men inte människan. Sätter inga värderingar i vem som är värd mest utan väljer bara den du älskar och känner ska få fortsätta leva.

Här är det viktigt att skilja på känslor och moral, därför ska jag nu försöka diskutera endast det moraliskt rätta utan att blanda in känslor. Jag vill börja med att ifrågasätta att man grundar värde efter intelligens, -desto högre intelligens ju högre värde. För när man säger att människor är mer värda än djur menar man att ren inteligens ger mer värde. För det är det tillsammans med förmågan till abstrakt tänkande som skiljer oss åt. Och vi säger att dessa skillnader ger oss mer värde.
Vad vi inte tänker på är att alla människor inte är identiska, alla föds och utvecklas inte till idealet. De gravt utvecklingsstörda kan inte sägas ha särskilt hög intelligenskvot men ändå är det ju självklart ingen som önskar hen ett mindre angenämt liv för det! Och trots sin låga intelligens skyddas utvecklingsstörda människor från uttpumpning av värde just på grund av att de tillhör Homo Sapiens.
Alla som är människor har rätt till sitt eget liv vare sig man är ful, korkad, smart eller medvetslös och det tycker jag är jättebra! För det spelar ingen roll om man är gravt utvecklingsstörd, man lever och framför allt känner och upplever trots att man inte har samma förmåga till att tänka. Det vore helt fel och helt omoraliskt att inte ge även dessa människor rätten till sitt eget liv. Men värdet ska inte ligga i att man tillhör Homo Sapiens, värdet ska ligga i att man är en individ och att man har egna känslor och att man upplever!
Rasister anser att några grupper inom Homo Sapiens är bättre än andra grupper vilket de grundar på saker som hudfärg, etnisitet, religion osv. Det rasisterna glömmer är att alla människor har ett egenvärde. Man blir inte mindre sårad om man är muslim än om man är ateist eller kristen eller vad som helst. Värdet ligger inte i det, värdet ligger i individen.
Därför kan man heller inte grunda värde på intelligens, vilket vi heller inte gör inom Homo Sapiens. Men nu vill jag utmana dig att tänka utanför dessa mänskliga gränser, utanför Homo Sapiens och ut till alla andra jordens djur. Egentligen är det lika ovesentligt vilken hudfärg man har som vilken intelligenskvot man har sålänge man har en upplevelseförmåga. Det är alltså ovesäntligt om en individ kan multiplikationstabeller eller om hen kan planera inför en händelse eller kan tänka igenom gårdagens sysslor, det är ovesentligt när det gäller värde på grund av att individen känner och upplever ändå! Det har vi insett inom vår egen art, men tyvärr inte längre än så. Men att påstå att djur inte skulle ha upplevelseförmåga - det är att ljuga.

Så därför anser jag det moraliskt fel att påstår att människovärdet är högre på grund av de färdigheterna människan har men inte djuret eftersom det är helt oväsentligt när man pratar om livsvärde. Lika oväsentligt som hudfärg. Därför är det egentligen inte mer rätt att döda djuret än människan moraliskt sätt. Å andra sidan är det inte heller mer rätt att döda människan än djuret!
Jag skulle vilja säga att det är varken moraliskt rätt eller fel att döda vare sig barnet eller djuret. Det är ett dilemma där inget av alternativet är rätt rent moraliskt.
Det är alltså lika fel eller lika rätt att döda djuret som människan, men det är fel att döda människan om man resonerar som att människan har ett högre egenvärde än djuret för att det tillhör Homo Sapiens. För det är som att säga att en mörkhyad borde dö framför en vithyad människa. Det är rasism!!

Det var det moraliskt rätta, men om jag verkligen skulle stå i den orealistiska situationen skulle jag inte gå efter moral utan efter känsla. Jag skulle behålla den jag känner. Och om jag inte känt någon av dem så hade jag behållt människan, inte för att jag anser den ha ett högre engenvärde men för att jag känner mer samhörighet med hen. Men det är inte mer moraliskt rätt..